Kan en utställning om läromedelshistoria göra någon både upprymd och rörd? Jajamensan! Vi skojar ofta om om nörderi i min familj och jag får nog erkänna att jag är något av en nörd när det gäller skolböcker, abc-böcker och annat undervisningsmaterial.
Om du precis som jag är nördigt intresserad av gamla skolböcker så ska du inte missa vandringsutställningen ”En sagolik skola”. Den handlar om den svenska folkskolans 175-åriga historia och pågår just nu (mars 2018) på Malmö museer. Dit har jag inte hunnit än, men jag såg utställningen förra året när den invigdes på Waldemarsudde. (Samtliga foton är därifrån.)
Det var en väldigt fint ordnad utställning med mycket skolmaterial och jag blev riktigt tagen av att bli påmind om allt arbete som har lagts ner av författare, illustratörer, redaktörer, bokförlag, lärare och diverse eldsjälar på att ge generation efter generation av barn så bra och fina skolböcker som möjligt. För det är ju alls ingen självklarhet! Och det är inte heller något att ta lätt på.
Av nån anledning har jag alltid varit intresserad av skolböcker och pedagogik. Redan i grundskolan nånstans runt 1980 skrev jag en uppsats om Reggio Emilia-pedagogik som jag då var mycket imponerad av. Inte så konstigt, min mor var förskolepedagog. Jag hade för övrigt gärna blivit lärare, om det bara var typ fem barn per klass… På Linköpings universitet var jag för länge sen anställd några månader för att skriva en rapport om ”synen på barn” i skolförordningar under 1900-talet. Som tecknare i vuxen ålder har jag ibland jobbat med läromedelsuppdrag. Digitala kunskapsspel om några olika Nobelpriser har jag också hunnit med.
Men framför allt sparar jag på fina skolböcker och ABC-böcker. Såklart! Jag är ju tecknare.
Jag älskar kombinationen av pedagogik och bild, hur viktig bilden är när unga ska möta ny kunskap i skolan och börja få en större förståelse för världen. Dessutom har ju många av våra bästa illustratörer genom tiderna bidragit till att skapa skolböcker och andra pedagogiska hjälpmedel. Så viktiga uppdrag! (Och så låg status och dåligt betalt…)
Nu när jag själv har barn i grundskolan blir jag ibland lycklig över att en tecknare suttit ner och kämpat med att göra hundratals små roliga bilder till en mattebok. Dagens texter irriterar mig dock ofta, de är så nedkortade eller förenklade att det nästan blir obegripligt. Särskilt för ett barn som aldrig hört talas om ämnet tidigare.
Allt bottnar naturligtvis i en ekonomisk fråga, det ska vara så billigt som möjligt och gå så snabbt som möjligt att skriva och teckna till läromedel. Samtidigt som de är så extremt viktiga! Det är ju till stor del dessa böckers uppgift, tillsammans med lärarens ord, som formar barnens bild av världen, av historien, av framtiden i det samhälle vi lever i. Visst kan man behöva kunna derivatan, men det viktigaste är ju ändå att lära sig ett schysst förhållningssätt och förståelse för andra människor, djur, natur och hela jordens fortlevnad.
Mer pengar till en bra skola, lärare och läromedel för alla!!
Läs mer på Lärarstiftelsen sajt ”En sagolik skola – Folkskolan 175 år”.
