Tack Hasse för allt! Idag har jag känt mig sorgsen hela dagen och det nästan kusliga är att just den dagen när han dog, så hade jag sån längtan efter gamla revyer och berättade för sonen om vem Hasse var och att han fortfarande levde… För mig har Hasse (& Tage) varit som förebilder när det gäller hela livshållningen, mod och moral, medmänsklighet och miljötänk, kreativitet och flams. De påverkade mig mycket när jag växte upp och nu tillhör de mitt livs soundtrack, det där som ständigt pågår inne i huvudet, till exempel en Stetson-hatt. Så som det är för de flesta i min ålder.
Blommig falukorv-skivan finns inetsad djupt i ryggmärgen sen den gick varm en hel semester på västkusten och den har jag givetvis fört vidare till vår son. Mulle mulle mulle mulle ooh vad vi har det mysigt, ute kallt och frysigt, här är varmt och gott! Sketcher och revyer har jag sett om flera gånger och hört otaliga gånger via radio och den enda jag kanske tröttnat på är Guben i Låddan, för Ljung har jag tyvärr svårt för. Resten fnissar jag fortfarande glatt åt. Jag har läst deras böcker och böcker skrivna av andra om dem.
För mig har Hasse/Tage varit de största komikerna därför att de också var så mycket människa och ville viktiga och goda saker, mitt i allt trams. Så härligt att få vara både allvarlig och barnslig!
